Måndag kväll begav vi oss iväg mot mördarbacken som jag så fint kallar den.
Minns att den var brant och jobbig men när vi väl var framme så tyckte jag att den växt sig än brantare över vintern. Rosaja kravlade sig nätt och jämt uppför och jag beslutade mig för att inte rida ett varv till utan bege mig hemåt. Backen är väldigt stigande i början och sedan blir det två stycken lite mindre sluttande partier i mitten ut av den. Och ja, den är riktigt jobbig men ack så bra. Måste få igång lite muskler så från och med nu blir det backträning en gång i veckan. Så skönt att denna stig som leder fram till backen har tinat upp. Snön brukar ligga länge här i skogen. Hemvägen var pigg och alert och det känns att hon börjar finna lite finform.
En bit inne i skogen måste det ha varit något djur som skrämde oss och Rosaja flög åt sidan och skulle iväg och i vägen stod en asp som gick av då mitt knä var i vägen. AJ aj aj.
Är bättre idag men jag är något blå.
Väl hemma var det gott med foder och vatten. Hon är dålig på vatten i hinken i boxen, vet inte varför. Har bytt hink men ute dricker hon som bara den. Måste vara någon fixidé hos damen.
/Ida och Rosaja
tisdag 12 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar